Straff för alkohol på allmän plats

Fredag eftermiddag i Humlegården, Stockholm. Solen värmer och gräsmattan fylls av kontorsfolk med picknickkorgar. En grupp tar fram en flaska rosévin och häller upp i plastglas. Stämningen är avslappnad – tills en polis på cykel stannar. "Ni vet att det är alkoholförbud här?" En i gruppen protesterar: "Men det är ju bara vin, vi stör ingen." Polisen nickar förstående men förklarar att kommunens lokala ordningsföreskrifter gäller oavsett – och att valet står mellan att hälla ut vinet eller ta emot 500 kronor i ordningsbot. Vinet hälls ut.

Det finns inget nationellt förbud mot alkoholförtäring på allmän plats i Sverige. Istället bygger regleringen på kommunala föreskrifter utfärdade med stöd av 3 kap. 8 § ordningslagen (1993:1617) och 1 § förordningen (1993:1632). Varje kommun bestämmer själv var och vid vilka tider alkoholförbudet gäller – och variationen är stor.

Hur fungerar de kommunala förbuden?

Kommunfullmäktige beslutar om lokala ordningsföreskrifter som reglerar alkoholförtäring. Föreskrifterna varierar kraftigt:

Gemensamt för de flesta kommuner är att serveringsställen med tillstånd enligt alkohollagen undantas. En uteservering med tillstånd får servera – men du får inte ta med eget.

Straffet – 500 kronor och inget mer

Att bryta mot kommunala alkoholföreskrifter ger penningböter – normalt 500 kronor via ordningsbot. Det är ett fast belopp oavsett om det gäller en öl eller en flaska whisky. Polisen utfärdar boten direkt på plats. Alkoholen kan också hällas ut eller omhändertas.

Olikt de flesta andra ordningsbrott registreras överträdelsen i belastningsregistret i fem år. Det är en konsekvens som många inte räknar med – att en öl i parken kan synas vid en bakgrundskontroll.

"500 kronor i böter stoppar sällan någon. Men noteringen i belastningsregistret – den kan kosta betydligt mer i form av missade jobb och avslagna ansökningar."

Polisens hantering i praktiken

I praktiken tillämpar polisen ofta "häll ut-principen" – den som frivilligt häller ut eller korkar igen sin alkohol slipper ofta ordningsbot. Det beror på polisens bedömning i stunden och lokala riktlinjer. Under stora evenemang – Valborg, festivaler, nationaldagsfirande – skärps tillsynen markant och toleransen minskar.

Polisen har även rätt att omhänderta alkoholdrycker som förtärs i strid med föreskrifterna. Dryckerna förstörs – du får inte tillbaka dem.

Gränsen mot andra brott

Att dricka alkohol offentligt kan i kombination med annat beteende leda till grövre rubriceringar. Om du dessutom stör ordningen kan det bli störande av ordning (3 kap. 1 § OL) med högre straffvärde. Om du bjuder ungdomar under 20 år på alkohol kan langning (11 kap. 7 § alkohollagen) aktualiseras – ett brott med fängelse i straffskalan.

Om du kör bil berusad efter att ha druckit i parken är det naturligtvis rattfylleri. Och om du hamnar i bråk kan misshandel, ofredande eller olaga hot läggas ovanpå alkoholöverträdelsen.

Debatten – frihet eller ordning?

Frågan om alkoholförbud på allmän plats debatteras regelbundet. Kritiker menar att förbuden är paternalistiska och oproportionerliga – en picknick med vin är inte samma sak som fyllebråk i parken. Förespråkare pekar på att förbuden minskar ordningsstörningar, våld och otrygghet, särskilt i socialt utsatta områden.

Flera kommuner har under 2020-talet utvidgat sina alkoholförbudszoner, medan andra har infört tidsbegränsade undantag – exempelvis tillåten alkohol i vissa parker under sommarmånaderna. Utvecklingen går inte åt ett enda håll.