Straff för olaglig drönarflygning

Det var midsommarafton i Stockholms skärgård och solen höll på att gå ner bakom Fjäderholmarna. En 28-årig man lyfte sin DJI Mavic från en brygga och styrde den rakt ut över vattnet – förbi en segelbåt, över en badstrand full med folk, och in mot Djurgårdens luftrum. Han ville filma solnedgången. Drönaren vägde 900 gram och hade fyra snurrande propellrar. Den flög 85 meter över marken, rakt ovanför ett hundratal badande barn och vuxna. Ingen skadades. Men en granne ringde polisen, och filmen från drönarens minneskort blev det centrala beviset i rättegången.

Olaglig drönarflygning regleras i luftfartslag (2010:500), främst 13 kap. 1 § som handlar om vårdslöshet i flygtrafik. Bestämmelsen kriminaliserar den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framför ett luftfartyg – inklusive obemannade luftfartyg som drönare – på ett sådant sätt att annans liv eller egendom utsätts för fara. Sedan 1 januari 2026 har straffbestämmelserna skärpts avsevärt: det är nu straffbart att flyga drönare utan drönarkort om drönaren väger 250 gram eller mer, att flyga i förbjudna zoner, och att bryta mot EU:s drönarförordning.

Drönarmarknaden har exploderat de senaste åren. Enligt Transportstyrelsens siffror finns det över 100 000 registrerade drönaroperatörer i Sverige. De flesta flyger ansvarsfullt – men en minoritet bryter medvetet eller av okunskap mot regler som finns till för att skydda flygsäkerheten och människors integritet. Flygningar nära flygplatser, över militära anläggningar eller folksamlingar utgör de allvarligaste överträdelserna.

Regelverket i korthet

Drönarflygning i Sverige styrs av en kombination av EU:s drönarförordning (EU 2019/947), luftfartslagen (2010:500), och nationella föreskrifter från Transportstyrelsen. Drönare delas in i tre kategorier – öppen, specifik och certifierad – beroende på risk och komplexitet. I den öppna kategorin, dit de flesta hobbyflygare hör, gäller bland annat maxhöjd 120 meter, krav på fri sikt till drönaren, och förbud mot flygning över folksamlingar.

"Ju närmare en flygplats brottet begås, desto allvarligare bedöms det. En drönare i inflygningskorridoren till Arlanda utgör ett direkt hot mot hundratals passagerares liv." – Transportstyrelsens rättsavdelning

Flygning nära flygplatser

Det allvarligaste drönarrelaterade brottet är flygning i närheten av flygplatser. Runt varje flygplats finns så kallade restriktionsområden (CTR-zoner) där drönarflygning är förbjuden utan särskilt tillstånd. Flygning i dessa zoner klassas i regel som grov vårdslöshet i flygtrafik med straffmaximum fängelse i två år. I Sverige rapporteras årligen hundratals incidenter där drönare observerats i närheten av flygplatser – varje sådan incident leder till utredning.

Integritet och kameraövervakning

Utöver luftfartslagen kan drönarflygning med kamera aktualisera brott mot kameraövervakningslagen och GDPR. Att filma privatpersoner på deras tomt eller i andra privata sammanhang kan utgöra ofredande eller kränkande fotografering. Sedan Högsta domstolens avgörande i NJA 2020 s. 273 är dock tillståndskravet för kameraövervakning med drönare avskaffat – men ansvaret för hur materialet används kvarstår.

Beslag och förverkande

Vid allvarliga överträdelser kan drönaren beslagtas och förverkas. Polisen har rätt att omhänderta drönare som flygs i strid med gällande regler. Förverkande beslutas av domstol och innebär att gärningspersonen permanent förlorar sin utrustning – oavsett dess värde.