Påföljdsfördelning
Baserat på statistik för 1 850 mål (2024).
Källa: Brå, Lagföringsstatistik 2024
Om användande av falskt id
En lördagskväll i november utanför en nattklubb på Avenyn i Göteborg. Kön ringlar sig längs fasaden. En 17-åring i lånad skinnjacka räcker fram ett ID-kort till vakten. Bilden stämmer ungefär – samma hårfärg, liknande anletsdrag. Vakten tittar, tittar igen, och ber honom vänta. Polisen anländer efter sju minuter. ID-kortet tillhör en 23-årig kusin. 17-åringen grips och förhörs. Tre veckor senare får han ett strafföreläggande: brukande av falsk urkund, böter 4 000 kronor. Hans belastningsregister fick sin första anteckning – för ett lån som aldrig borde ha skett.
Att använda ett falskt eller förfalskat ID-kort – eller någon annans äkta legitimation – är ett brott enligt 14 kap. 10 § brottsbalken (brukande av falsk urkund). Brottet träffar den som åberopar en falsk urkund "som äkta" i en situation där den kan medföra fara i bevishänseende. Det spelar ingen roll om gärningspersonen själv tillverkat förfalskningen eller fått den av någon annan. Det räcker att man medvetet använder den.
Det finns en juridisk skillnad mellan att använda ett helt fabricerat ID-kort (urkundsförfalskning + brukande) och att använda någon annans äkta legitimation (brukande av falsk urkund). I det senare fallet är det inte dokumentet som är falskt – utan användningen. Du framställer dig som någon du inte är, och det är det straffbara momentet.
Vad säger lagen?
Brukande av falsk urkund regleras i 14 kap. 10 § BrB. Straffskalan är böter till fängelse i högst två år. Om brottet bedöms som grovt – exempelvis vid systematisk användning av förfalskade pass för identitetsbedrägerier – kan straffet bli fängelse i lägst sex månader och högst sex år enligt 14 kap. 3 § BrB (grov urkundsförfalskning). Normalgraden ger i praktiken oftast böter eller villkorlig dom.
Urkundsförfalskning (14 kap. 1 § BrB) träffar den som framställer den falska handlingen. Brukande av falsk urkund (14 kap. 10 §) träffar den som använder den. Ofta döms samma person för båda brotten om hen både tillverkat och använt dokumentet. Men en person som enbart köpt och visat upp ett falskt ID döms bara för brukande.
"Kärnan i brottet är vetskapen. Gärningspersonen måste ha känt till att urkunden var falsk – eller i vart fall haft skälig anledning att anta det. Frikännandefrekvensen på 22 procent speglar att just denna insikt ofta är svår att bevisa bortom rimligt tvivel."
Vanliga scenarier
| Scenario | Typiskt ID | Vanlig påföljd |
|---|---|---|
| Tonåring på krogen | Lånat syskon-/kusin-ID | Böter 3 000–6 000 kr |
| Falskt körkort vid trafikkontroll | Tillverkat/köpt falskt körkort | Villkorlig dom + dagsböter |
| Identitetsbedrägeri vid bankärende | Förfalskat pass/nationellt ID | Fängelse 1–6 månader |
| Systematisk ID-brottslighet | Flera förfalskade handlingar | Fängelse 6 mån–2 år (grovt) |
Bevisning och frikännanden
För fällande dom krävs att åklagaren visar: (1) att urkunden är falsk eller förfalskad, (2) att den tilltalade kände till detta, och (3) att användningen innebar fara i bevishänseende. Den sista punkten innebär att det måste finnas en risk att någon faktiskt vilseleds – att vifta med ett uppenbart fejkat ID framför kompisar på skämt räcker inte.
Digitala förfalskningar blir allt vanligare. Falska Freja eID, manipulerade BankID-uppgifter och förfalskade digitala körkort är en växande kategori. Domstolarna har ännu inte hunnit etablera en enhetlig praxis för alla typer av digitala ID-bedrägerier, men tendensen är att de bedöms lika strängt som fysiska förfalskningar.
En dom för brukande av falsk urkund registreras i belastningsregistret i fem år (vid böter) eller tio år (vid fängelse). Det kan påverka möjligheter till anställning inom säkerhetskänslig verksamhet, resande till länder som kräver visering, och ansökan om medborgarskap.
Att använda falskt ID är brukande av falsk urkund (BrB 14:10). Straffskalan är böter till 2 års fängelse. I praktiken ger normalfallet böter eller villkorlig dom. Grovt brott – exempelvis systematiska identitetsbedrägerier – kan ge upp till 6 års fängelse.
Straffpåverkande faktorer
Straffskärpande faktorer
- ▲systematisk användning av flera falska identiteter
- ▲användning i samband med annan brottslighet (bedrägeri, penningtvätt)
- ▲förfalskning av myndighetshandling (pass, nationellt ID)
- ▲användning som möjliggör identitetsstöld mot annan person
Förmildrande faktorer
- ▼enstaka tillfälle (t.ex. tonåring på krogen)
- ▼ung ålder vid gärningen
- ▼lånat – inte tillverkat – ID:t
- ▼ingen ekonomisk vinning
Vägledande avgöranden
Följande avgöranden från Högsta domstolen belyser hur användande av falskt id bedöms i praxis.
NJA 1996 s. 63
Falska identitetshandlingar genom vilseledande attestering
HD fann att framställning av falska identitetshandlingar genom att använda en verklig persons namn och falskeligen förskaffa sig attesteringar av identitet utgjorde urkundsförfalskning. Gärningsmännen hade skapat kompletta uppsättningar av handlingar för att erhålla identitetsdokument i annans namn.
Grundläggande prejudikat för gränsdragningen mellan urkundsförfalskning och osann försäkran vid skapande av falska identiteter.
FängelseNJA 2018 s. 378
Grov urkundsförfalskning – systematisk tillverkning av falska ID
HD bedömde att systematisk tillverkning av ett stort antal falska identitetshandlingar och uppehållstillstånd utgjorde grov urkundsförfalskning. Tillverkningen hade skett på beställning och omfattade minst 100 förfalskade dokument under en längre period.
Vägledande för bedömningen av grov urkundsförfalskning – systematik, omfattning och kommersiellt syfte är avgörande faktorer.
Fängelse två årNJA 2016 s. 95
Brukande av annans identitetshandling – grovt brott
HD prövade när missbruk av annans pass eller identitetshandling utgör grovt brott. En person använde en annan persons identitetshandling för att få Transportstyrelsen att felaktigt utfärda ett körkort. Domstolen fann att brottet var grovt på grund av det efterföljande missbruket av den utfärdade handlingen.
Klargör att brukande av falsk urkund inte automatiskt bedöms som grovt bara för att passet använts för sitt huvudsakliga ändamål – ytterligare försvårande omständigheter krävs.
Fängelse sex månaderNJA 2009 s. 111
Förfalskning av kreditkort genom magnetremsa
HD fastslog att tillverkning av förfalskade kreditkort genom manipulation av magnetremsor med datorutrustning utgjorde urkundsförfalskning. Trots det stora antalet tillverkade kort bedömdes brottet som normalgraden då kortens användningsmöjligheter var begränsade.
Vägledande för hur moderna tekniska förfalskningsmetoder bedöms under det traditionella urkundsbegreppet.
Fängelse ett årSammanfattningarna är förenklade. Läs alltid det fullständiga avgörandet för en komplett bild av omständigheterna.
Trend – lagföringsbeslut per år
Källa: Brå, Lagföringsstatistik 2024
Vanliga frågor om användande av falskt id
Vad är straffet för att använda falskt ID?
Brukande av falsk urkund (BrB 14:10) har en straffskala från böter till fängelse i högst två år. I praktiken får de flesta böter eller villkorlig dom. Grovt brott kan ge upp till sex års fängelse.
Är det brottsligt att låna ut sitt ID-kort till någon annan?
Den som lånar ut sitt ID begår inte nödvändigtvis ett brott, men kan dömas för medhjälp till brukande av falsk urkund om personen förstod att legitimationen skulle användas för att vilseleda. Den som använder det lånade ID:t gör sig skyldig till brukande av falsk urkund.
Vad händer om man visar falskt ID på krogen?
Det vanligaste scenariot ger böter på 3 000–6 000 kronor via strafföreläggande. Brottet registreras i belastningsregistret i fem år och kan påverka framtida anställningar och resor.
Kan man dömas för falskt ID om man inte visste att det var förfalskat?
Nej, uppsåt krävs – gärningspersonen måste ha känt till att urkunden var falsk. Om åklagaren inte kan bevisa vetskapen frikänns den tilltalade. Frikännandefrekvensen är 22 procent, delvis av denna anledning.
Relaterade brottstyper
Brottstyper som liknar användande av falskt id eller som ofta förekommer i samma ärenden:
⚠️ Observera: Informationen på denna sida är baserad på statistik och allmän kunskap om svensk rättspraxis. Den utgör inte juridisk rådgivning. Varje enskilt fall bedöms individuellt av domstolen. Kontakta en advokat för rådgivning om din specifika situation.