Straff för överlast

En lastbil från ett byggföretag i Skåne ska leverera schaktmassor till ett bostadsprojekt i Lund. Föraren vet att han lastat för tungt – vågen på terminalen visade 32 ton mot tillåtna 24. Men chefen har sagt att det ska gå på en tur. På E22 viker polisen av honom till en kontrollplats. Axeltrycket mäts. Resultatet: 33 procent överlast. Föraren får böter. Företaget får en överlastavgift på 18 000 kronor. Och chefen kallas till förhör.

Överlast regleras i trafikförordningen (1998:1276) 4 kap. 12 § och lag (1972:435) om överlastavgift. Det handlar om att framföra eller låta framföra ett fordon vars totalvikt, axeltryck eller boggitryck överstiger vad som är tillåtet för fordonet eller vägen. Reglerna syftar till att skydda vägar, broar och övrig infrastruktur – men också trafiksäkerheten, eftersom ett överlastat fordon har längre bromssträcka, sämre styrbarhet och högre risk för däckexplosioner.

Överlastförseelser delas in i två parallella spår: straffrättsliga påföljder (böter) och administrativa sanktioner (överlastavgift). Böterna riktas mot föraren och ibland även mot den som beordrat transporten. Överlastavgiften riktas mot fordonsägaren och beräknas utifrån hur stor övervikten är.

Straffskala och överlastavgift

"Överlast är inte ett olyckshändelse – det är ett affärsbeslut. Företaget sparar en tur, och samhället betalar notan i form av sönderkörda vägar och ökad olycksrisk." – Trafikpolis, södra regionen

Ansvarsfördelning

Ansvaret vid överlast kan falla på flera parter. Föraren ansvarar för att kontrollera att fordonet inte överlastas – oavsett vad arbetsgivaren säger. Fordonsägaren bär ansvar för överlastavgiften och kan dessutom dömas för tillåtande av brukande om denne känt till övervikten. Transportköparen – den som beställt transporten – kan i vissa fall hållas ansvarig om denne gett instruktioner som ledde till överlast.

Sedan 2024 gäller nya beräkningsregler. Överlast beräknas nu utifrån fordonets totalvikt (fordon + förare + last) istället för enbart lastvikten. Förändringen innebär att marginalen för felberäkning minskat, men också att fler fordon – särskilt husbilar och lätta lastbilar – kan hamna i överlastområdet.

Körkortskonsekvenser

Vid överlast under 30 procent påverkas normalt inte körkortet. Men vid överlast över 30 procent kan Transportstyrelsen inleda en körkortsprövning. Spärrtiden vid körkortsåterkallelse grundad på överlast är normalt en till tre månader. Om överlast kombineras med andra trafikbrott – exempelvis kör- och vilotidsöverträdelser eller hastighetsöverträdelser – kan bedömningen bli hårdare.

För yrkesförare har en dom för överlast ytterligare konsekvenser. Den som innehar yrkeskompetensbevis kan få detta ifrågasatt. Transportföretag som upprepade gånger bryter mot överlastbestämmelserna riskerar att förlora sitt trafiktillstånd – den licens som krävs för att bedriva yrkesmässig godstransport.

Polisens kontroller av överlast genomförs ofta vid fasta kontrollplatser utrustade med vågar, men också genom mobila insatser riktade mot byggtransporter, skogstransporter och anläggningsarbeten – de branscher där överlast är vanligast. Under 2024 kontrollerades över 25 000 tunga fordon vid polisens trafikkontroller, och ungefär 15 procent hade någon form av viktöverträdelse.