Straff för miljöbrott

Grannarna la märke till det i början av sommaren – en stickande lukt från åkern nedanför berget, och ett lager gulvit dimma som lade sig över diket en sen kväll. Kommunens miljöinspektör hittade tio tunna med industrilösningsmedel begravda utan tätskikt, tjugo meter från en dricksvattentäkt. Markägaren visste. Han hade tagit emot behållarna mot betalning och grävt ned dem för att slippa avfallsavgifterna. Det kostade 2 300 kronor. Att sanera marken kostade 4,2 miljoner.

Miljöbrott regleras i 29 kap. miljöbalken (1998:808) och spänner över ett brett fält av handlingar: olovlig avfallshantering, utsläpp i luft och vatten, brott mot tillståndsvillkor, olaglig hantering av kemikalier och miljöfarliga ämnen. Brottet kräver uppsåt eller oaktsamhet och förutsätter att handlingen skadat eller riskerat att skada miljön eller människors hälsa.

Straffskalan för miljöbrott av normalgraden är böter till fängelse i högst två år. För grovt miljöbrott (29 kap. 1 § 2 st. MB) är maxstraffet sex år. En viktig aspekt är att juridiska personer – företag – kan åläggas miljösanktionsavgift eller företagsbot parallellt med den straffrättsliga processen mot ansvariga individer.

Vem är ansvarig?

Miljöbrott drabbar ofta personer i ledande ställning inom verksamheter med tillståndspliktig verksamhet. Ansvar kan drabba den som tagit det operativa beslutet, den som undertecknat tillståndsansökan och den som haft faktisk kontroll över verksamheten – inte nödvändigtvis den med formellt ansvar. Miljöbrott kan begås av oaktsamhet: det räcker med att man borde ha vetat att åtgärden kunde orsaka miljöskada.

"Många miljöbrott utreds aldrig till fullo – skadan är svår att mäta, ansvaret diffust och resurserna hos tillsynsmyndigheten begränsade."

Straffmätning och påföljder

I praktiken döms de flesta miljöbrottsfall till böter eller villkorlig dom. Fängelsestraff är ovanligt vid normalgraden men förekommer vid upprepade gärningar, stor skada eller tydlig ekonomisk vinning på miljöns bekostnad.

Sanktionsavgifter och företagsbot kan dessutom drabba verksamheten med belopp upp till tio miljoner kronor. Miljöbrott preskriberas efter fem år (grovt: tio år). Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd är de viktigaste tillsynsmyndigheterna, och de har rätt att anmäla brott direkt till åklagaren.

Ansvar för juridiska personer och företagsbot

Miljöbrott begås ofta inom ramen för en yrkesmässig verksamhet. Utöver det personliga straffansvaret kan domstolen döma ut företagsbot mot den juridiska personen – upp till tio miljoner kronor – om brottet begåtts i utövningen av näringsverk­samhet. Det är en sanktion mot företaget som sådant, separat från den individuella påföljden.

Ansvarskedjan kan sträcka sig högt upp i en organisation. Miljöchefen, vd:n och styrelseledamöter kan i teorin alla hållas ansvariga om de haft insyn i verksamheten och underlåtit att agera. I praktiken döms den som haft det operativa ansvaret hårdast, men ledningens passivitet kan beaktas.

Länsstyrelsen och kommunens miljönämnd är de primära tillsynsmyndigheterna. De har rätt att förelägga verksamheter att vidta åtgärder, ta ut miljösanktionsavgifter och anmäla brott till åklagaren. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten hanterar ärenden med nationellt perspektiv. Om du misstänker att ett miljöbrott begåtts – kontakta kommunens miljöförvaltning eller länsstyrelsen. Preskriptionstiden för grovt miljöbrott är tio år.

Tillsyn, kontroll och rättelser

Miljötillsyn är resurskrävande och prioriteringarna varierar mellan kommuner. Stora industrier med komplexa tillståndsvillkor kontrolleras mer sällan än vad som vore önskvärt. Verksamheter som bör söka tillstånd men inte gjort det kan gå oupptäckta i år.

Frivillig rättelse – att söka tillstånd, rapportera ett utsläpp eller sanera mark utan att vänta på myndighetens krav – räknas som förmildrande. Företag som hanterar situationen proaktivt, anlitar miljökonsulter och samarbetar med tillsynsmyndigheten får generellt mildare behandling i den straffrättsliga processen.

Miljöskadeersättning kan dömas ut separat från bötesstraffet. Den drabbade – exempelvis en fastighetsägare vars mark förorenats av grannen – kan väcka skadeståndstalan enligt miljöskadelagen (1986:225). Skadebeloppen kan vara mycket höga vid allvarlig markförorening.

En grön trend i rättspraxis är att domstolarna de senaste åren skärpt synen på brott mot klimatrelaterade regleringar – koldioxidutsläpp, handel med utsläppsrätter och brott mot EU:s klimatlagstiftning kan numera nå domstol via miljöbalkens paragrafer.

Miljöbrott och klimatlagstiftning

Klimatrelaterade brott är ett växande rättsområde. EU:s direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga åtgärder (2008/99/EG) ålägger Sverige att kriminalisera allvarliga miljöskador. Hantering av olagliga utsläppsrätter, manipulation av klimatdata och brott mot koldioxidrapporteringskrav faller under miljöbalkens paragrafer.

Havs- och vattenmyndigheten hanterar specifikt ärenden om utsläpp i vatten. Illegal dumpning av avfall i sjöar, vattendrag och hav är ett prioriterat område. Utsläpp av skadliga ämnen i Östersjön kan medföra internationella konsekvenser och involvera Helsingforskommissionen (HELCOM) i uppföljningen.

Om du bedriver verksamhet med miljöpåverkan – säkerställ att alla tillstånd är aktuella, att villkoren följs och att miljörapporter lämnas i tid. En periodisk intern miljögranskning minskar risken för oavsiktliga brott mot tillståndsvillkor avsevärt.