Straff för innehav av pepparspray/tårgas

Hon heter Filippa och är tjugotre år. Hon bor ensam i en tvåa vid Vaksala torg i Uppsala och går sista terminen på socionomprogrammet. Varje kväll när hon cyklar hem från biblioteket passerar hon en mörk gångtunnel under järnvägen. Där blev hon antastad en höstkvöll – en man drog i hennes väska och skrek saker hon inte vill upprepa. Hon ringde polisen, men gärningsmannen hittades aldrig. Veckan efter beställde hon en pepparspray från en tysk webbshop. Den kostade 12 euro och levererades i ett vadderat kuvert. Hon bar den i jackfickan varje kväll – den fick henne att känna sig tryggare. En natt i november stannade polisen henne vid en nykterhetskontroll. Pepparsprayen föll ut ur fickan. Filippa dömdes för vapenbrott. Böter: 60 dagsböter.

Historien om Filippa – baserad på verkliga fall som uppmärksammats i media – illustrerar en av de mest omstridda punkterna i svensk vapenlag. Pepparspray, tårgas och liknande försvarsspray klassas som vapen enligt 1 kap. 3 § vapenlagen (1996:67) och kräver tillstånd från Polismyndigheten. I praktiken beviljas tillstånd aldrig till privatpersoner. Det innebär att varje person som bär pepparspray i Sverige begår vapenbrott – oavsett om avsikten är självförsvar.

Vapenbrott regleras i 9 kap. 1 § vapenlagen: den som uppsåtligen innehar ett skjutvapen utan att ha rätt till det döms för vapenbrott till fängelse i högst tre år. Pepparspray och tårgas jämställs med skjutvapen genom 1 kap. 3 § som stadgar att "tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar" omfattas av lagen. I lagens förarbeten nämns pepparspray uttryckligen som exempel.

Straffskalan i praktiken

De flesta fall av pepparspreinnehav rubriceras som ringa vapenbrott med dagsböter som påföljd. Det är ovanligt med fängelsestraff för enbart innehav – men det händer vid upprepade brott eller om pepparsprayen innehafts i kombination med andra vapen.

Varför är pepparspray olagligt i Sverige?

Den svenska lagstiftarens argument har varit konsekvent sedan 1970-talet: vapen och vapenliknande föremål ska kontrolleras strikt för att förhindra missbruk och eskalerande våld. Pepparspray bedöms som tillräckligt skadligt – det kan orsaka tillfällig blindhet, andningssvårigheter och svåra smärtor – för att motivera tillståndskrav. Riksdagen har vid upprepade tillfällen avvisat motioner om att legalisera pepparspray, senast 2021.

Kritikerna menar att förbudet i praktiken drabbar de mest utsatta – kvinnor, äldre och andra som känner sig otrygga – medan kriminella bär illegala skjutvapen utan att pepparsprayförbudet hindrar dem det minsta. Debatten har intensifierats parallellt med den ökade otryggheten i Sverige.

"Varje år döms hundratals svenskar – de allra flesta kvinnor – för vapenbrott efter att ha burit pepparspray i handväskan. I de fall som uppmärksammats i media handlar det nästan uteslutande om personer utan kriminell bakgrund som velat känna sig trygga på väg hem om kvällarna."

Lagliga alternativ

Det finns så kallade försvarssprejer på den svenska marknaden som inte innehåller OC (oleoresin capsicum, den aktiva substansen i pepparspray) eller CS-gas (tårgas). Dessa använder istället ämnen som mentol eller citronextrakt för att framkalla en obehaglig känsla utan att klassas som vapen. Produkterna är lagliga att köpa och bära – men deras effektivitet är omdiskuterad. Polisen varken rekommenderar eller avråder från dessa produkter.

Den som trots allt väljer att bära pepparspray bör vara medveten om att: innehavet i sig är straffbart oavsett skäl, användning mot en angripare i nödvärn kan fria från ansvar för misshandel men inte för vapeninnehavet, och att importen från utlandet utgör vapensmuggling – ett separat brott med egen straffskala.