Straff för arbetsmiljöbrott

En onsdag i september på en byggarbetsplats i Sundsvall. En 23-årig hantverkare arbetar på en ställning nio meter ovan mark. Ställningen saknar skyddsräcken – de monterades aldrig efter att arbetsplatschefen ansåg att det tog för lång tid. Hantverkaren tappar balansen, faller och slår i betongplattan nedanför. Han överlever men får permanenta ryggskador. Utredningen visar att arbetsgivaren fått två tidigare förelägganden från Arbetsmiljöverket om bristande fallskydd – utan att åtgärda problemen. Platschefen åtalas för arbetsmiljöbrott.

Arbetsmiljöbrott regleras i 3 kap. 10 § brottsbalken och innebär att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som ålegat denne enligt arbetsmiljölagen för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Brottet förutsätter att åsidosättandet lett till vållande till annans död (3 kap. 7 §), vållande till kroppsskada (3 kap. 8 §) eller framkallande av fara (3 kap. 9 §). Straffskalan varierar med det underliggande brottet – från böter upp till sex års fängelse vid grovt vållande till annans död.

Vem bär ansvaret?

Arbetsmiljöansvaret vilar på arbetsgivaren – i praktiken den eller de personer som har befogenhet och skyldighet att fatta beslut om arbetsmiljön. Det kan vara VD, platschef, arbetsledare eller den som fått ansvaret genom delegation. Delegeringen måste vara tydlig, skriftlig och den som tar emot ansvaret måste ha reella befogenheter och resurser att uppfylla det.

Byggherrar har ett särskilt ansvar enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 6 §. Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska under planering och projektering se till att arbetsmiljön beaktas. Underentreprenörer befrias inte från ansvar – varje nivå i kedjan har skyldigheter.

"Arbetsmiljöbrott handlar inte om otur utan om oaktsamhet. Nästan alla dödliga arbetsplatsolyckor hade kunnat undvikas med korrekt utrustning, utbildning och tillsyn. Kostnaden för säkerhet är alltid lägre än kostnaden för en olycka."

Straffmätning och företagsbot

Straffet för arbetsmiljöbrott beror på konsekvenserna. Vållande till kroppsskada genom arbetsmiljöbrott ger böter eller fängelse i högst sex månader. Vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott ger fängelse i högst två år – vid grovt brott upp till sex år. Grovt brott föreligger exempelvis om gärningspersonen medvetet ignorerat kända risker.

Företagsbot är en central sanktion vid arbetsmiljöbrott i näringsverksamhet. Boten riktas mot företaget – inte personen – och beloppet bestäms utifrån brottets allvar och företagets storlek. Vid dödsfall ligger företagsboten normalt på 1–3 miljoner kronor. Den högsta företagsboten för arbetsmiljöbrott uppgår till 17,4 miljoner kronor.

Tillsyn och förebyggande arbete

Arbetsmiljöverket ansvarar för tillsyn och kan utfärda förelägganden med vite vid brister. Verket genomför både planerade inspektioner och oanmälda besök efter olyckor eller tips. Sanktionsavgifter kan dömas ut direkt – utan domstolsprövning – vid överträdelse av specifika föreskrifter.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är obligatoriskt för alla arbetsgivare. Det innebär att arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön löpande. Dokumentation är central – vid en olycka granskas riskbedömningarna noggrant, och avsaknad av dokumentation talar starkt mot arbetsgivaren.

Skyddsombud har en nyckelroll. De har rätt att stoppa arbete som innebär omedelbar fara – ett skyddsstopp som arbetsgivaren inte får bryta. Om arbetsgivaren inte åtgärdar brister kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket. Att hindra skyddsombud från att utöva sin funktion är i sig en straffbar handling.