Straff för olaga spridning av intima bilder

De hade varit tillsammans i tre år. När hon gjorde slut spred han bilderna – intima bilder hon skickat i förtroende – till hennes kollegor, hennes familj, och på en porrsajt. Bilderna fick tiotusentals visningar innan sajten tog ner dem. Skadan var redan skedd.

Olaga integritetsintrång – i dagligt tal kallat hämnporr – kriminaliserades den 1 januari 2018 genom 4 kap. 6 c § brottsbalken. Brottet innebär att göra intrång i någon annans privatliv genom att sprida bilder eller uppgifter om personens sexualliv eller nakna kropp, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Lagen täcker alltså inte bara bilder utan även filmer och beskrivande uppgifter.

Straffskalan sträcker sig från böter till fängelse i högst två år vid normalgraden. Grovt olaga integritetsintrång ger fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Brottet bedöms som grovt om spridningen varit särskilt hänsynslös, rört ett barn, eller nått en stor krets.

Vad omfattar lagen

Lagen omfattar all spridning av intima bilder och uppgifter utan samtycke. Det spelar ingen roll om bilderna ursprungligen togs med personens medgivande – det är spridningen som är brottet. Att skicka bilder till en enda person kan räcka, men i praktiken krävs att spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada.

Typiska fall inkluderar: en ex-partner som sprider intima bilder efter en separation, någon som hotar att sprida bilder som utpressning, spridning via sociala medier eller porrsajter, och deepfake-bilder där någons ansikte manipulerats in i pornografiskt material.

"Det handlar inte om bilderna i sig – det handlar om kontroll, makt och hämnd. Att sprida någons mest privata ögonblick är ett övergrepp som kan förstöra liv."

Straffmätning och bevisning

Vid straffmätningen beaktar rätten spridningens omfattning (hur många som sett bilderna), offrets ålder och sårbarhet, relationen mellan gärningsperson och offer, och om spridningen skett i utpressningssyfte. Att bilderna lagts upp på internet – där de potentiellt kan nå miljontals personer – väger tungt.

Bevisningen bygger ofta på digitala spår – skärmdumpar, chattloggar, metadata i bildfiler och vittnesuppgifter. Polisen kan begära att sajter lämnar ut användarinformation. Problemet är att bilder på internet är svåra att få bort helt – även om den ursprungliga posten tas ner kan kopior ha spridits vidare.

Skadestånd och stöd

Kränkningsersättningen vid olaga integritetsintrång har i praxis legat på 20 000–100 000 kronor, beroende på spridningens omfattning. Vid grovt brott kan beloppen bli högre. Offret har rätt till målsägandebiträde.

För den som drabbats: polisanmäl omedelbart. Kontakta sajten eller plattformen och begär borttagning – de flesta stora plattformar har rutiner för detta. Dokumentera spridningen med skärmdumpar före borttagning. Organisationer som ECPAT och Näthatsgranskaren kan ge stöd och vägledning.

Preskriptionstiden för normalgraden är fem år. Brottet faller under allmänt åtal, vilket innebär att åklagaren kan driva målet även utan offrets medverkan.