Påföljdsfördelning
Baserat på statistik för 1 400 mål (2024).
Källa: Uppskattning baserad på offentlig statistik
Om identitetsintrång
En morgon i november upptäcker en 34-årig lärare i Uppsala att någon skapat en Tinder-profil i hennes namn – med hennes bilder, hennes arbetsplats och ett telefonnummer som leder till ett kontantkort. Profilen innehåller sexuellt explicita beskrivningar. Under två veckor får hon samtal och meddelanden från okända män. Polisen spårar till slut IP-adressen till en tidigare kollega.
Identitetsintrång kriminaliserades i Sverige 2016 och regleras i 4 kap. 6 b § brottsbalken. Brottet innebär att en person olovligen använder en annan persons identitetsuppgifter – namn, personnummer, fotografier, e-postadress eller liknande – för att utge sig för att vara den personen och därmed vilseleda andra.
Vad täcker lagen?
Brottet täcker en rad situationer som blivit allt vanligare med internets framväxt: falska profiler i sociala medier, användning av någon annans personnummer vid affärstransaktioner, eller registrering på tjänster med en annan persons e-postadress för att trakassera.
| Brottstyp | Lagrum | Maxstraff | Krav på ekonomisk vinning |
|---|---|---|---|
| Identitetsintrång | 4 kap. 6 b § BrB | Fängelse 2 år | Nej – olägenhet räcker |
| Bedrägeri | 9 kap. 1 § BrB | Fängelse 6 år | Ja |
| Urkundsförfalskning | 14 kap. 1 § BrB | Fängelse 4 år | Nej, men kräver förfalskad urkund |
En viktig avgränsning: identitetsintrång kräver inte att gärningspersonen gjort sig ekonomisk vinning. Det räcker att en annan person lider olägenhet. Om det finns ekonomisk vinning kan gärningen dessutom rubriceras som bedrägeri eller urkundsförfalskning, med strängare straffskala.
Straff och utredningssvårigheter
Straffskalan är böter eller fängelse i upp till två år. I praktiken är de flesta påföljder böter eller villkorlig dom. Fängelsestraff förekommer vid mer organiserade upplägg, upprepade gärningar eller allvarliga konsekvenser för offret. Identitetsintrång i syfte att trakassera – att exempelvis skapa en sexualiserad falsk profil – kan i kombination med andra gärningar rubriceras som olaga förföljelse.
Utredning av identitetsintrång är ofta svårt. Gärningspersonen döljer sin identitet bakom anonymiseringstjänster, VPN eller konton kopplade till falska uppgifter. Offret kan ha rätt till skadestånd som innefattar kränkningsersättning och ersättning för faktisk ekonomisk skada – exempelvis vid kreditbedrägerier byggda på den stulna identiteten.
Antalet polisanmälda identitetsintrång har ökat markant sedan kriminaliseringen 2016 och beräknas till flera tusen fall per år, varav en relativt liten andel leder till åtal. Preskriptionstiden är fem år.
Straffpåverkande faktorer
Straffskärpande faktorer
- ▲organiserat och systematiskt upplägg
- ▲stor skada för offret
- ▲sexualiserade falska profiler
- ▲kombination med ekonomiskt bedrägeri
- ▲upprepade gärningar
Förmildrande faktorer
- ▼enstaka gärning utan ekonomisk vinning
- ▼lindrig olägenhet för offret
- ▼ung ålder
- ▼frivillig radering av falska uppgifter
Vägledande avgöranden
Följande avgöranden från Högsta domstolen belyser hur identitetsintrång bedöms i praxis.
NJA 2020 s. 216
Olaga förföljelse genom olovlig identitetsanvändning
HD prövade straffvärde och påföljdsval vid olaga förföljelse som bland annat innefattade olovlig identitetsanvändning. En man hade efter separation använt sin ex-partners personuppgifter för att beställa kataloger och varor i hennes namn under drygt två månader. HD fastslog att straffvärdet för olaga förföljelse ska bedömas högre än den sammanlagda straffvärdet för de enskilda gärningarna.
Vägledande för hur olovlig identitetsanvändning som del av olaga förföljelse ska straffvärderas.
Villkorlig dom med samhällstjänstRH 2018:13
Olovlig identitetsanvändning – beställning av varor i annans namn
Hovrätten prövade ett mål där en man vid fyra tillfällen olovligen beställt varor via internet i en kvinnas namn, vilket ledde till att varor och fakturor levererades till henne. Hovrätten fällde mannen för olovlig identitetsanvändning och fastslog att handlandet medfört skada och olägenhet för målsäganden.
Vägledande för tillämpningen av olovlig identitetsanvändning vid internetbedrägeri med annans identitet.
Villkorlig dom, skadestånd 5 000 krRH 2019:37
Olovlig identitetsanvändning via sociala medier
Hovrätten prövade ett mål där en kvinna skapat användarkonton i sin exparters namn och skickat hotfulla och kränkande meddelanden via e-post och sociala medier. Hovrätten dömde henne för olovlig identitetsanvändning och betonade att skadan inte behöver vara ekonomisk utan även kan bestå i kränkning av den drabbades integritet.
Klargör att olovlig identitetsanvändning omfattar digitala identiteter och att skada kan vara icke-ekonomisk.
Villkorlig dom, skadestånd 15 000 krSammanfattningarna är förenklade. Läs alltid det fullständiga avgörandet för en komplett bild av omständigheterna.
Trend – lagföringsbeslut per år
Källa: Uppskattning baserad på offentlig statistik
Vanliga frågor om identitetsintrång
Vad är identitetsintrång?
Identitetsintrång innebär att man olovligen använder en annan persons identitetsuppgifter – namn, personnummer, foto eller e-postadress – för att utge sig för att vara den personen. Brottet kriminaliserades i Sverige 2016.
Vad är straffet för identitetsintrång?
Straffskalan är böter till fängelse i två år. De flesta påföljder är böter eller villkorlig dom. Fängelse förekommer vid organiserade upplägg, upprepade gärningar eller vid allvarlig skada för offret.
Är det identitetsintrång att skapa ett falskt konto i en annans namn på sociala medier?
Ja, om syftet är att utge sig för att vara den personen och vilseleda andra. Det spelar ingen roll om gärningspersonen gör ekonomisk vinning – det räcker att offret lider olägenhet.
Vad är skillnaden mellan identitetsintrång och identitetsbedrägeri?
Identitetsintrång kräver inte ekonomisk vinning och har en lägre straffskala (max två år). Identitetsbedrägeri – att använda en annans identitet för att lura till sig pengar – faller under bedrägeribestämmelsen med max sex år i fängelse.
Relaterade brottstyper
Brottstyper som liknar identitetsintrång eller som ofta förekommer i samma ärenden:
Fler i denna kategori
Andra brott inom kategorin Integritets- och IT-brott:
- Näthat– straffskala böter – fängelse 4 år (grovt förtal/grovt olaga integritetsintrång)
- Olaga integritetsintrång– straffskala böter – fängelse 4 år (grovt brott)
- Identitetsstöld– straffskala böter – fängelse 2 år
- Olovlig identitetsanvändning– straffskala böter – fängelse 2 år
- Digital stalkning– straffskala böter – fängelse 4 år
- Olaga spridning av intima bilder– straffskala böter – fängelse 2 år
Observera: Informationen på denna sida är baserad på statistik och allmän kunskap om svensk rättspraxis. Den utgör inte juridisk rådgivning. Varje enskilt fall bedöms individuellt av domstolen. Kontakta en advokat för rådgivning om din specifika situation.