Straff för brott mot knivlagen

En fredagskväll i november utanför en restaurang i centrala Uppsala. Polisen gör en rutinkontroll av en grupp unga män. En 21-åring har en fällkniv med 9 centimeters blad i jackfickan. Han säger att han alltid bär den – "för säkerhets skull". Polisen beslagtar kniven och upprättar en anmälan om brott mot knivlagen. Tre månader senare döms han till 50 dagsböter à 200 kronor – totalt 10 000 kronor.

Brott mot knivlagen – att bära kniv eller annat farligt föremål på allmän plats utan befogad anledning – är ett av de vanligaste vapenbrottsrelaterade brotten i Sverige. Lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, i vardagsspråk kallad knivlagen, tillkom för att minska våldet i offentliga miljöer. De senaste åren har straffskalan skärpts kraftigt som en del av kampen mot knivvåld.

Enligt knivlagens 1 § är det förbjudet att på allmän plats, inom skolområde, eller i fordon på allmän plats inneha knivar, andra stick- och skärvapen eller andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa – om inte innehavet är befogat. Straffet för uppsåtligt brott är böter eller fängelse i högst ett år (4 §). Vid grovt brott är straffet fängelse i lägst sex månader och högst två år. Vid ringa fall är handlingen inte brottslig.

Vad är befogad anledning?

Det centrala begreppet i knivlagen är "befogad anledning". En snickare som bär en mattkniv på väg till jobbet har befogad anledning. En fiskare med fiskkniv vid sjön likaså. Men en person som bär en fällkniv på krogen en lördagskväll har normalt inte befogad anledning – oavsett vad personen själv anser.

Domstolarna prövar befogad anledning utifrån samtliga omständigheter: typen av föremål, platsen, tidpunkten, och vad personen uppger sig göra. Att bära en morakniv i skogen bedöms annorlunda än att bära samma kniv på Sergels torg. Bevisbördan ligger på åklagaren – men den misstänkte behöver kunna förklara varför kniven bars.

"Knivförbudet är inte ett absolut förbud mot att äga knivar. Det är ett förbud mot att bära knivar på fel plats vid fel tidpunkt. Kontexten avgör allt. Samma kniv kan vara helt laglig att bära i skogen men ge fängelsestraff om den bärs utanför en nattklubb."

Straffskalor efter grad

Vid bedömning av om brottet är grovt beaktar domstolen särskilt om föremålet innehafts i ett sammanhang där det kan befaras komma till brottslig användning, om föremålet är av särskilt farlig beskaffenhet, om innehavet avsett flera föremål, eller om gärningen i övrigt varit av särskilt farlig art.

Polisens befogenheter och beslag

Polisen har rätt att genomföra kroppsvisitation vid misstanke om brott mot knivlagen. Vid gripande beslagtas föremålet och en anmälan upprättas. Kniven förverkas normalt – det vill säga den återlämnas inte. Vid grovt brott kan den misstänkte häktas.

Skolområden omfattas sedan 2000 av knivförbudet. Rektorer och lärare som upptäcker knivar på skolan är skyldiga att kontakta polisen. Innehavet bedöms utifrån samma kriterier som på allmän plats – befogad anledning krävs, och den är svår att motivera i en skolmiljö.

En fällande dom registreras i belastningsregistret i fem år (vid böter) eller tio år (vid fängelse). Det kan påverka vapenlicens, körkort och anställningar som kräver registerutdrag. För utländska medborgare kan grovt brott mot knivlagen leda till utvisning.