Straff för rödljuskörning

Fredag eftermiddag, Sveavägen i centrala Stockholm. Klockan är halv fem och fotgängarna strömmar över övergångsställena. En 38-årig taxichaufför i en svart Mercedes ser ljuset slå om till gult. Han gasar. Ljuset hinner bli rött innan han passerar stopplinjen. En barnvagn har redan rullat ut i korsningen från höger. Mamman skriker och drar tillbaka vagnen. Ingenting händer den här gången – men polisbilen som stod bakom lastbilen på andra sidan korsningen har sett allt. Boten är 3 000 kronor. Och Transportstyrelsen väntar med ett brev om körkortsåterkallelse i två månader.

Rödljuskörning – att passera stopplinjen vid rött trafikljus – är en överträdelse av 2 kap. 2 § trafikförordningen (1998:1276), som stadgar att trafikanter ska följa anvisningar i trafiken som meddelas genom bland annat trafiksignaler. Rött ljus innebär en ovillkorlig stoppanvisning. Det spelar ingen roll om korsningen ser tom ut, om du "nästan hann" eller om du var mitt i korsningen – har du passerat stopplinjen efter att ljuset slagit om till rött har du begått ett brott.

Boten och körkortsåterkallelse

Straffet för rödljuskörning är penningböter – 3 000 kronor för personbilsförare. För moped klass II och cykel gäller 1 500 kronor. Polisen utfärdar ordningsbot på plats, och beloppet är fast utan utrymme för individuell bedömning.

Men den verkliga konsekvensen är körkortsåterkallelsen. Transportstyrelsen bedömer rödljuskörning som ett allvarligt trafikbrott och återkallar normalt körkortet med en spärrtid på två månader. I lindriga fall – exempelvis om ljuset precis slagit om och inga andra trafikanter var i fara – kan Transportstyrelsen nöja sig med en varning istället. Men det är undantaget, inte regeln.

"En korsning med rödljus är ingen förhandling. Rött betyder stopp – inte 'kanske', inte 'om du hinner', inte 'det ser tomt ut'. Det är den enda trafikregel som aldrig har ett undantag."

Rött ljus och utryckningsfordon

En vanlig fråga är om man får köra mot rött ljus för att släppa fram ett utryckningsfordon med blåljus och sirener. Svaret är nej – formellt sett. Trafikförordningen gör inget undantag för situationen. Men i praktiken bötfäller polisen sällan en förare som sakta rullar fram förbi stopplinjen för att göra plats för en ambulans. Transportstyrelsen har också visat förståelse i sådana fall och avstått från körkortsåterkallelse. Men om du kör mot rött i hög fart och orsakar en olycka – även om syftet var att släppa fram utryckningsfordon – bär du fullt ansvar.

Gult ljus – en gråzon

Gult ljus innebär att du ska stanna om det är möjligt utan fara. Om du befinner dig så nära korsningen att ett plötsligt stopp skulle vara farligt, får du köra igenom. Men om du hade kunnat stanna i god tid och ändå gasar på, begår du gulljusbrott – en förseelse som sedan februari 2025 kostar 2 000 kronor. Skillnaden mellan gult och rött är juridiskt viktig: gulljusbrott leder sällan till körkortsåterkallelse, medan rödljusbrott nästan alltid gör det.

Bevisning och kameror

Rödljuskörning kan bevisas genom polisens iakttagelser, vittnesmål, övervakningskameror vid korsningen eller fordonets egen kameraregistrering. Allt fler kommuner installerar kameraövervakning i signalreglerade korsningar. Till skillnad från fartkameror används dessa primärt för trafikplanering, men materialet kan användas som bevisning vid trafikbrott.