Nyckeltal

De senaste årssiffrorna visar både framsteg och utmaningar i kampen mot gängvåldet.

🔫
0
Skjutningar 2025
↓ 42% sedan 2022
Enligt Polismyndigheten[1]
💣
0
Sprängningar 2025
↑ 39% sedan 2024
Enligt Polismyndigheten[1]
☠️
0
Dödsoffer vid skjutningar 2025
Enligt Polismyndigheten[1]
👥
0
Aktiva gängkriminella
Polisens lägesbild 2025[3]

Utvecklingen över tid

Skjutningarna har minskat markant sedan toppåret 2022, men sprängningarna fortsätter att öka.

Skjutningar
Dödliga skjutningar
Sprängningar
100
200
300
400

Källor: Polismyndigheten (månatliga rapporter 2017–2025)[1], BRÅ[2]. Observera: 2025 avser helårsdata. Siffror för 2017–2019 är uppskattningar baserade på tillgångliga delårsrapporter.

Sverige i ett europeiskt perspektiv

Sverige har gått från botten till toppen i Europa vad gäller dödligt skjutvapenvåld – en utveckling som är unik i EU.[4]

Dödligt skjutvapenvåld per miljon invånare (senaste tillgångliga data, BRA 2021)

Land Per miljon inv. Relativ nivå
🇸🇪 Sverige 4.0
🇧🇪 Belgien 2.1
🇫🇷 Frankrike 1.8
🇫🇮 Finland 1.6
🇳🇱 Nederländerna 1.4
🇩🇪 Tyskland 0.8
🇩🇰 Danmark 0.7
🇳🇴 Norge 0.5

Källa: BRÅ rapport 2021:8 "Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder"[4]. Avser genomsnitt för perioden 2014–2019. Sveriges nivå har sedan dess varierat.

Ålder, kön och bakgrund

Gangvaldet drabbar framför allt unga män i socioekönomiskt utsatta områden. Både gärningspersoner och offer blir allt yngre.

Ålder på gärningspersoner

Under 18
~15%
18 – 24
~38%
25 – 34
~30%
35+
~17%

Medålder aktiva gängkriminella: 28 är.[3] Barn 12–15 är rekryteras aktivt.[5]

Kön

95%
män
Man ~95%
Kvinnor ~5%

Av gärningspersoner och offer för gängrelaterat vald.[2]

Socioekönomiska faktorer

🏛️
Utsatta områden: En majoritet av skjutningarna sker i eller nära polisens utpekade utsatta områden.[6]
📚
Utbildning: De flesta gärningspersoner saknär gymnasieexamen, enligt BRÅ.[5]
💼
Sysselsättning: Lag sysselsättningsgrad och svaga sociala nätverk är överrepresenterade riskfaktorer.[5]
👨‍👩‍👦
Familj: Problematisk uppväxtmiljö, inklusive föräldrar med missbruk eller kriminalitet, är vanligt.[5]

Vad gors för att motverka gängvåldet?

Sedan 2022 har en rad lagstiftningsåtgärder införts eller utreds. Här är de viktigaste.

🔎

Visitationszoner

I kraft sedan april 2024

Sedan den 25 april 2024 kan polisen inrätta tidsbegränsade och geografiskt avgränsade zoner där personer får visiteras utan könkret misstanke. Syftet är att minska antalet vapen på gatan i särskilt drabbåde områden.

Kritiker menär att det riskerar att urholka förtroendet för polisen i redan utsatta områden, medan förespråkare pekar på Danmarks erfarenheter där liknande åtgärder visat positiva resultat.[7]

⚖️

Dubbla straff för gängbrott

Under införande

Inspirerat av den danska modellen ska en särskild straffskärpningsgrund införas som medför dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk. Förslaget är en del av Tidoavtalet.

Tanken är att det ska avskräcka från gängrelaterad brottslighet och markera samhällets skärpta syn på organiserad kriminalitet.[7]

👁️

Anonyma vittnen

I kraft sedan april 2025

Fran och med den 1 april 2025 finns möjlighet att vittna anonymt i brottmål som gäller allvårlig brottslighet. Skyddet gäller både under förundersökning och vid rättegång.

Syftet är att bryta tystnadskulturen och förbättra förmågan att utreda och klara upp grova brott. En påtaglig risk för att vittnet eller dess närstående utsätts för allvårliga brott är ett krav.[8]

🚶

Nationellt avhopparprogram

Under utveckling

Polisen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen samarbetar för att ta fram ett nationellt avhopparprogram för personer som vill lämna kriminaliteten.

Programmet ska vara mer kunskapsbaserat, effektivt och samordnat än dagens lokala initiativ. Särskilt fokus läggs på unga i åldern 13–17 är som rekryterats till kriminella nätverk.[9]

Vanliga frågor

Svar baserade på officiell statistik och forskning.

Ökar eller minskar gängvåldet i Sverige?
Bilden är delad. Antalet skjutningar har minskat kraftigt sedan toppåret 2022 – från 391 till 158 under 2025, en nedgång på över 40 procent. Döden i skjutningar har också minskat. Däremot har sprängningarna ökat markant, från 136 under 2024 till 189 under 2025. Polisen bedömer att minskningen i skjutningar delvis beror på ökat fokus på våldsamma grupper och förebyggande arbete.[1]
Hur många gängkriminella finns det i Sverige?
Enligt Polismyndighetens lägesbild från 2025 bedöms cirka 17 500 personer vara aktivt gängkriminella. Ytterligare omkring 50 000 personer har någon form av koppling till gängkriminella. Sammanlagt handlar det om ungefär 67 500 personer. Medelåldern bland de aktiva är 28 år, och cirka 5 procent är under 18 år.[3]
Varför ligger Sverige så högt i internationella jämförelser?
Enligt BRÅ:s rapport från 2021 har dödligt skjutvapenvåld ökat kraftigt i Sverige sedan 2013, medan de flesta europeiska länder sett en nedgång. Forskningen pekar på en kombination av faktorer: tillgång på illegala vapen, narkotikamarknader, rivalitet mellan kriminella nätverk, och sociala utanförskapet i vissa områden. Sverige sticker ut särskilt när det gäller våld mot unga män (20–29 år) med över 18 dödade per miljon invånare i åldersgruppen.[4]
Vilka områden är mest drabbade?
Enligt BRÅ:s rapport från 2025 sker merparten av skjutningarna och sprängningarna i de tre storstadsregionerna. Polisregion Stockholm står för den största andelen, följt av polisregion Syd (Skåne) och Väst (Göteborg). Inom dessa regioner är det framför allt polisens utpekade utsatta områden som drabbas hårdast, även om våldet också sprider sig utanför dessa områden.[6]

Källor

Alla uppgifter på denna sida är hämtade från officiella källor. Siffrorna avser helårsdata om inte annat anges.

[1] Polismyndigheten – Sprängningar och skjutningar. Månatlig statistik över bekräftade skjutningar och sprängningar per polisregion, 2017–2025.
[2] Brottsförebyggande rådet (BRA) – Dödligt vald. Statistik över könstaterade fall av dödligt våld i Sverige.
[3] Polismyndigheten – Lägesbild över aktiva gängkriminella i Sverige 2025. Regeringsuppdrag, november 2025.
[4] BRÅ rapport 2021:8 – Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder. Internationell jämförelse av dödligt skjutvapenvald.
[5] BRÅ – Barn och unga i kriminella nätverk. Rapport 2023 om rekrytering av unga till gängkriminalitet.
[6] BRÅ – Var inträffar skjutningar och sprängningar?. Rapport 2025 om geografisk fördelning.
[7] Sveriges riksdag – Interpellation om gängkriminaliteten. Debatt om visitationszoner och straffskärpning.
[8] Regeringskansliet – Möjlighet att vittna anonymt i brottmål. Proposition 2024/25:20.
[10] Wikipedia – Skjutningar i Sverige. Översiktsartikel med årlig statistik.
Om siffrorna: Statistiken på denna sida är hämtad från BRÅ (Brottsförebyggande rådet), Polismyndigheten och andra officiella källor. For aldre är (2017–2019) finns inte alltid exakta helårsdata tillgångligt, och dessa siffror baseras på delårsrapporter och uppskattningar. Alla siffror uppdateras när ny data publiceras.