Straffrätt & statistik

Livstid i siffror

Allt du behöver veta om Sveriges hårdaste straff

Vad är livstids fängelse?

Ett straff utan bestämd slutpunkt – men inte nödvändigtvis resten av livet.

Livstid i korthet

Livstids fängelse är det strängaste straffet i svensk rätt. Det innebär ett tidsbestämt fängelsestraff utan bestämd slutpunkt – den dömde vet alltså inte hur länge hen kommer att sitta fängslad.[1]

  • Sedan 1 november 2006 kan livstidsstraff omvandlas till ett tidsbestämt straff (lag 2006:45)[2]
  • Minsta tid vid tidsbestämning: 18 år[2]
  • Ansökan om tidsbestämning görs till Örebro tingsrätt efter minst 10 års verkställighet[2]
  • Innan 2006 var regeringens nåd enda vägen till frigivning

Sverige avskaffade dödsstraffet i fredstid 1921 och i krigstid 1973. Sedan dess har livstids fängelse varit det strängaste straffet. I praktiken har straffen blivit allt längre – den genomsnittliga tidsbestämningen har ökat från cirka 20 år på 1990-talet till drygt 24 år idag.[3]

Nyckeltal

Aktuell statistik om livstidsstraffet i Sverige.[1][3]

~160
livstidsdömda i Sverige[1]
24 år
genomsnittlig tid innan frigivning[3]
32 år
snittålder vid livstidsdomen[3]
18 år
minsta tid innan tidsbestämning[2]

Vilka brott ger livstid?

Livstid kan dömas ut för ett fåtal av de allvarligaste brotten i svensk lag.

Mord (3 kap. 1 § BrB)

Det i särklass vanligaste brottet som leder till livstid. Mord kan ge fängelse i lägst 10 år och högst 18 år, eller på livstid. Livstid döms ut vid särskilt försvårande omständigheter – till exempel planering, tortyr, flera offer eller gänguppgörelse.[4]

Sedan 2020 är livstids fängelse normalstraffet för mord, efter en lagändring som syftade till att höja straffnivån för våldsbrott.[5]

Terroristbrott

Terroristbrottslagen (2022:666) stadgar att terroristbrott som innebär allvarlig fara för människors liv kan ge fängelse på livstid. Rakhmat Akilov, som utförde terrordådet på Drottninggatan 2017, dömdes till livstids fängelse.[6]

Folkmord och brott mot mänskligheten

Lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser (2014:406) ger möjlighet till livstids fängelse. Det gäller folkmord, brott mot mänskligheten och grova krigsförbrytelser.[7]

Högförräderi och spioneri

Brott mot rikets säkerhet kan enligt 19 kap. brottsbalken ge livstid. Grovt spioneri (19 kap. 6 § BrB) har livstid i straffskalan. Högförräderi (19 kap. 1 § BrB) – att med våld försöka ändra statsskicket – kan även det leda till livstid.[4]

Grov mordbrand

Grov mordbrand (13 kap. 2 § BrB) har livstid i straffskalan. Det gäller i extrema fall, exempelvis om branden orsakat flera dödsfall eller inneburit fara för ett stort antal människor.[4]

Tidsbestämning – statistik

Sedan 2006 kan livstidsdömda ansöka om att få sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt straff.[2]

75%
bifallsfrekvens[3]
26 år
genomsnittlig tidsbestämning[3]
18 år
kortaste tidsbestämning[2]
37 år
längsta tidsbestämning hittills[3]

Örebro tingsrätt prövar alla ansökningar om tidsbestämning. Vid bedömningen vägs brottets allvar, den dömdes uppförande under verkställigheten och risk för återfall in. Tingsrättens beslut kan överklagas till Göta hovrätt och i sista hand till Högsta domstolen.[2]

De genomsnittliga tiderna har ökat stadigt. Många av de senaste tidsbestämningarna har landat på 25–30 år, vilket innebär att den faktiska fängelsetiden med villkorlig frigivning efter två tredjedelar av straffet ofta landar på 17–20 år.[3]

Nåd

Regeringens benådning – en sista utväg som nästan aldrig används.

Hur fungerar nåd?

Enligt 12 kap. 9 § regeringsformen kan regeringen benåda en dömd person – helt eller delvis befria denne från straff. Före 2006 var detta den enda möjligheten för livstidsdömda att komma ut.[8]

  • Nådeansökningar prövas av Justitiedepartementet och avgörs av regeringen
  • Extremt ovanligt – färre än 5 nådeansökningar bifalles per decennium[8]
  • Vanligaste skälet: allvarlig sjukdom hos den dömde
  • Sedan 2006 har tidsbestämning i princip ersatt nåd som väg ut ur livstid

Historiskt sett var nåd den enda vägen för livstidsdömda att friges. Under 1990-talet och tidigt 2000-tal beviljades nåd i genomsnitt till en livstidsdömd vartannat till vart tredje år. I praktiken omvandlades straffet då till ett tidsbestämt straff på 20–25 år. Sedan möjligheten till tidsbestämning via domstol infördes 2006 har antalet nådeansökningar minskat markant.[8]

Internationell jämförelse

Livstid betyder vitt skilda saker i olika länder.

Sverige
~24 år
Danmark
~16 år
Norge
max 21 år*
Finland
~12 år
USA (LWOP)
Bokstavligt livstid

Förklaringar

  • Sverige: Livstid = i snitt 24 år efter tidsbestämning. Villkorlig frigivning efter 2/3 av straffet.[3]
  • Danmark: Livstid = i snitt 16 år. Prövning efter 12 år.[9]
  • Norge: Har inte livstids fängelse. Istället "forvaring" i max 21 år – men kan förlängas med 5 år i taget om farlighet kvarstår (Anders Behring Breivik).[9]
  • Finland: Livstid = i snitt 12–14 år. Presidenten kan benåda efter 12 år.[9]
  • USA: "Life without parole" (LWOP) = bokstavlig livstid utan möjlighet till frigivning. Över 55 000 personer avtjänar LWOP i USA.[10]

Vanliga frågor

Svar på de vanligaste frågorna om livstidsstraffet.

Kan man dömas till livstid för första brottet?
Ja. Det finns inget krav på tidigare brottslighet för att dömas till livstid. Brottets allvar avgör – inte den dömdes förflutna. Exempelvis har personer som begått sitt första brott dömts till livstid för mord med försvårande omständigheter. Sedan 2020 är livstid normalstraffet för mord, vilket innebär att det krävs förmildrande omständigheter för att undvika livstid.[5]
Vad händer efter tidsbestämning?
När livstiden omvandlas till ett tidsbestämt straff gäller samma regler som för alla fängelsestraff. Den dömde kan villkorligt friges efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet. Det innebär att en tidsbestämning på 24 år ger villkorlig frigivning efter cirka 16 år. Villkorlig frigivning innebär övervakning och villkor under resterande strafftid.[2]
Hur ser vardagen ut för livstidsdömda?
Livstidsdömda placeras vanligen på anstalter med hög säkerhetsklass – i Sverige anstalterna Hall, Kumla eller Saltvik. Vardagen inkluderar arbete eller studier, begränsade besök och strikta rutiner. Livstidsdömda har ofta beskrivit den psykologiska osäkerheten – att inte veta hur länge man ska sitta – som det tyngsta att hantera. Sedan tidsbestämningsreformen 2006 har den osäkerheten minskat något.[1]
Kan livstidsstraffet skärpas ytterligare?
Debatten pågår. Regeringen har vid flera tillfällen utrett möjligheten att höja miniminivån vid tidsbestämning. I januari 2025 föreslog en utredning att minimitiden för tidsbestämning ska höjas från 18 till 24 år. Det har också diskuterats om "riktigt livstid" – det vill säga fängelse utan möjlighet till frigivning – ska införas i Sverige, men det har hittills avvisats med hänvisning till europarätten och proportionalitetsprincipen.[5]
Vilka sitter längst?
De längsta verkställda livstidsstraffen i Sverige har överstigit 30 år. Leif Axmyr, dömd för mordet på statsminister Olof Palmes vän Catrine da Costa-fallet, satt fängslad i över 30 år. Generellt sett är det personer dömda för grova gängmord, upprepade våldsbrott eller terrorism som nekas tidsbestämning längst. Den längsta tidsbestämningen hittills har landat på 37 år.[3]

Läs vidare

Fördjupa dig i Sveriges straffrättsliga system.

Mord – straff & statistik Straffhistorien Utforska alla sidor

Källor & fotnoter

  1. 1 Kriminalvården, "Fängelse" – information om livstidsstraff och verkställighet. kriminalvarden.se
  2. 2 Lag (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid. Riksdagen. riksdagen.se
  3. 3 SOU 2023:21, Skärpta straff för flerfaldig brottslighet. Statistik om tidsbestämning av livstidsstraff. regeringen.se
  4. 4 Brottsbalken (1962:700). Riksdagen. riksdagen.se
  5. 5 Prop. 2019/20:129, Skärpt straff för mord – livstid som normalstraff. regeringen.se
  6. 6 Stockholms tingsrätt, dom 2018-06-07, mål B 4708-17 (Drottninggatan-dådet). Rakhmat Akilov dömd till livstids fängelse.
  7. 7 Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Riksdagen. riksdagen.se
  8. 8 12 kap. 9 § Regeringsformen – om nåd. Justitiedepartementets praxis kring nådeansökningar.
  9. 9 Lappi-Seppälä, T. (2016). "Life imprisonment and Related Institutions in the Nordic Countries." Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab.
  10. 10 The Sentencing Project, "Life Without Parole" (2021) – över 55 000 personer avtjänar LWOP i USA. sentencingproject.org