Rättssalen – vem gör vad?

Det är domaren tillsammans med nämndemännen som bestämmer straffet. I tingsrätten sitter normalt en juristdomare och tre nämndemän. Domaren leder överläggningen och har utslagsröst vid lika röstetal, men nämndemännen har var sin röst i skuldfrågan. Det innebär att nämndemännen faktiskt kan övrösta domaren – vilket dock sällan händer i praktiken.

Nämndemännen är lekmän – alltså vanliga medborgare utan juridisk utbildning – som tillsammans med domaren avgör skuldfrågan och bestämmer påföljden. De nomineras av politiska partier i kommun- eller regionfullmäktige och utses av fullmäktige. Syftet är att ge demokratisk insyn i rättskipningen. Varje nämndeman har en individuell röst som väger lika tungt som domarens.

Ja, du har rätt att önska en specifik advokat som offentlig försvarare. Domstolen tillsätter normalt den advokat du önskar, förutsatt att det inte finns särskilda skäl emot det – exempelvis om advokaten inte är tillgänglig eller om det skulle leda till väsentlig fördröjning av målet. Om du inte har något önskemål utser domstolen en försvarare åt dig.

Det varierar enormt beroende på brottets allvar och komplexitet. En enkel rättegång i tingsrätten – exempelvis ringa stöld eller en okomplicerad misshandel – kan vara klar på en förmiddag (2–3 timmar). Stora narkotikamål eller mordfall med många vittnen kan pågå i veckor. Ekonomiska brottmål kan ibland ta flera månader av förhandlingstid.

Att medvetet ljuga under vittnesed är mened – ett allvarligt brott med upp till 4 års fängelse som straff (15 kap. 1 § brottsbalken). Vittnen avlägger ed innan de vittnar och lovar att säga sanningen. Om domstolen misstänker att ett vittne ljuger kan en separat brottsutredning inledas. Även osann utsaga (att ljuga utan att ha svurit ed) är straffbart.