Straff för körning mot rött

Lördag förmiddag i centrala Göteborg. Korsningen Avenyn–Engelbrektsgatan. En 42-årig man i en vit BMW ser ljuset slå om från gult till rött – men han är redan halvvägs in i korsningen, tänker han. Fotgängarna har börjat röra sig. Bromsen kommer en sekund för sent. Ingen skadas, men trafikövervakningskameran har redan dokumenterat allt. Tre veckor senare landar brevet på hallmattan: 3 000 kronor i böter. Och det är den enkla delen – körkortet kan vara nästa fråga.

Körning mot rött ljus regleras i 2 kap. 2 § trafikförordningen (1998:1276), som stadgar att trafikanter ska följa anvisningar som meddelas genom trafiksignaler. Rött ljus innebär stopp – punkt slut. Det finns inget tolkningsutrymme. Straffet är penningböter på 3 000 kronor, och sedan februari 2025 är detta belopp skiljt från körning mot gult ljus som numera kostar 2 000 kronor.

Körkortsfrågan – den egentliga konsekvensen

Böterna på 3 000 kronor är en fast kostnad. Men det som oroar de flesta är körkortet. Transportstyrelsen utreder regelmässigt körkortsinnehavet efter en rödljusförseelse. Praxis innebär att en körkortsvarning utfärdas vid första förseelsen – en formell markering som inte innebär att körkortet återkallas men som registreras. Vid upprepade förseelser, eller om rödljuskörningen skett under särskilt farliga omständigheter, kan körkortet återkallas med en spärrtid på normalt två månader.

Om rödljuskörningen lett till en olycka – eller om den skett i kombination med annan trafikförseelse som fortkörning eller rattfylleri – bedöms situationen strängare. I sådana fall är körkortsåterkallelse med spärrtid på två till tolv månader möjlig.

"Rödljuskörning är den trafikförseelse som oftast leder till Transportstyrelsens utredning av körkortsfrågan. Även utan olycka bedöms beteendet som en allvarlig fara för trafiksäkerheten."

Kameror, poliser och bevisning

Rödljuskörning upptäcks på två sätt: genom polisens direktobservation eller genom trafikövervakningskameror. Kamerasystemen i svenska städer fotograferar fordonet och registreringsnumret vid rödljuspassage. Bilden skickas till polisen som identifierar föraren. Om föraren inte kan identifieras på bilden – exempelvis vid mörker eller skrymmande huvudbonad – kan ärendet läggas ned.

Vid polisens direktobservation är bevisläget ofta enklare. Polismannens vittnesmål väger tungt i svensk rätt, och det räcker normalt som grund för ordningsbot. Invändningen "jag hann inte stanna" prövas mot objektiva förutsättningar: avstånd till stopplinjen, hastighet och reaktionstid.

Vårdslöshet i trafik – den allvarligare rubriceringen

Om rödljuskörningen sker under sådana omständigheter att den innebär en påtaglig fara för trafiksäkerheten kan gärningen rubriceras som vårdslöshet i trafik enligt 1 § lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. I sådana fall är straffskalan böter eller fängelse i upp till sex månader. Grov vårdslöshet – exempelvis rödljuskörning i hög hastighet genom en skolzon – kan leda till fängelse i upp till två år.

Gränsen mellan ordningsbot för rödljuskörning och åtal för vårdslöshet i trafik dras utifrån den konkreta faran. En rödljuspassage i en tom korsning klockan tre på natten bedöms annorlunda än samma handling i rusningstrafik vid ett övergångsställe med fotgängare. Det är åklagaren som gör den bedömningen.

Det är värt att nämna att gående som korsar mot rött ljus också kan bötfällas – med 500 kronor – men det sker ytterst sällan i praktiken. Fokus ligger på motorfordon, där konsekvenserna av en rödljuspassage är avsevärt allvarligare.

I statistiken syns en relativt stabil nivå av lagförda rödljusförseelser, med en viss ökning de senaste åren i takt med att fler trafikövervakningskameror installerats i svenska städer. Göteborg, Stockholm och Malmö står för merparten av kameraregistrerade ärenden.