Straff för körning under körkortsåterkallelse

En man i Göteborg fick sitt körkort återkallat efter en rattfyllerikontroll i mars. Spärrtiden sattes till tolv månader. I juni – tre månader in i spärrtiden – kör han sin dotter till fotbollsträningen. Han tänker att det är en kort sträcka, att risken är liten, att ingen kommer att märka. Vid en rutinkontroll på Hisingen visar hans körkort som spärrat i polisens system. Nu åtalas han för grov olovlig körning – ett brott som kan ge fängelse.

Körning under körkortsåterkallelse bedöms som olovlig körning enligt 3 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen). Bestämmelsen anger att den som uppsåtligen för ett körkortspliktigt fordon utan att vara berättigad att köra döms för olovlig körning till böter. Om personen tidigare haft körkort som återkallats, eller om brottet sker vanemässigt eller annars är att anse som grovt, döms för grov olovlig körning till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den juridiska konstruktionen bygger på att den som fått sitt körkort återkallat har delgivits beslutet och därmed har full vetskap om att körkortsbehörigheten upphört. Delgivningen är central – om Transportstyrelsen inte kan visa att föraren faktiskt tagit del av återkallelsebeslutet kan åtalet falla. I praxis godtas dock delgivning via rekommenderat brev, digital brevlåda och i vissa fall även vanligt brev till folkbokföringsadressen.

Straffskala och påföljdspraxis

Grov olovlig körning har en straffskala från böter till fängelse i sex månader. I praktiken ser påföljdstrappan ut så här:

"Den som kör under spärrtid visar att hen inte tar samhällets regler på allvar. Varje ny förseelse bekräftar bilden. Domstolen skärper successivt – men det krävs minst tre fällande domar innan fängelse ens övervägs." – Kammaråklagare, Göteborgs tingsrätt

Spärrtid och konsekvenser

Körning under spärrtid förlänger normalt spärrtiden. Transportstyrelsen kan förlänga med sex månader till tre år, beroende på omständigheterna. Den som döms för grov olovlig körning under pågående spärrtid skapar en ond spiral – varje nytt brott ger en ny spärrtid, och varje ny spärrtid ökar risken för att behöva ta om hela körkortet från början (inklusive teoriprov och uppkörning).

För den som deltar i alkolåsprogram – villkorlig körkortsåterkallelse – innebär en dom för grov olovlig körning att programmet avbryts och det fullständiga körförbudet träder i kraft. Alkolåset avinstalleras och den fulla spärrtiden börjar räknas om.

Försäkring och skadestånd

Försäkringsrättsligt gäller att trafikförsäkringen skyddar motparten vid olycka, oavsett om föraren har körkort. Men försäkringsbolaget kan rikta regresskrav mot föraren – det vill säga kräva tillbaka vad man betalat ut till den skadelidande. Kaskoförsäkringen kan helt nekas om föraren saknade rätt att framföra fordonet.

Att köra under spärrtid är dessutom ett brott som syns i belastningsregistret i fem år. Det påverkar inte bara körkortsfrågan utan kan ha konsekvenser för anställning i yrken som kräver körkort, säkerhetsprövning eller vandelsutdrag.

Den som har fått sitt körkort återkallat och behöver ta sig fram rekommenderas att använda kollektivtrafik, taxi, cykel eller att be om skjuts. Att argumentera att det var "en nödvändig körning" fungerar mycket sällan i domstol – nöd i juridisk mening kräver en omedelbar fara för liv eller hälsa, inte att bussen gick sällan.