Straff för underlåtenhet rapportera viltolycka

Det är mörkt på riksväg 83 utanför Bollnäs en novemberkväll. Ett rådjur rusar ut framför bilen. Smällen är kraftig – strålkastarglaset spricker och det hörs ett dovt duns. Föraren stannar, ser blod på motorhuven, men inget djur syns till. Hjärtat slår hårt. Han tänker: det sprang säkert vidare. Han kör hem, parkerar bilen och lägger sig. Två veckor senare ringer polisen. En hundförare har hittat rådjuret – det hade dött långsamt av inre blödningar femtio meter från vägen. Föraren döms för förseelse mot jaktlagen och får betala 13 600 kronor i böter.

Anmälningsskyldigheten vid viltolyckor regleras i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). Enligt 40 § jaktlagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om skyldighet att anmäla bland annat vilt som varit inblandat i kollision med motorfordon. Straffbestämmelsen finns i 43 § jaktlagen: den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra anmälningsskyldigheten döms till böter.

Anmälningsskyldigheten gäller vid kollision med följande djurarter: älg, hjort, rådjur, vildsvin, björn, varg, järv, lo, utter, örn och mufflonfår. Vid en kollision med något av dessa djur ska föraren omedelbart märka ut platsen och snarast möjligt ringa 112. Polisen kontaktar sedan en eftersöksjägare – en person med specialutbildning för att spåra och avliva skadat vilt.

Straffskala och praxis

Straffet för underlåten rapportering av viltolycka är böter. I de flesta fall utdöms dagsböter, ofta i intervallet 30–50 dagsböter. Beloppet beror på den dömdes inkomst – en person med genomsnittlig inkomst kan räkna med en totalsumma på 8 000–15 000 kronor. I ringa fall – till exempel om föraren försökte rapportera men inte lyckades komma fram till polisen – kan bötesbeloppet sättas lägre eller ansvaret helt bortfalla.

"Det handlar om djurskydd, inte om trafikregler. Ett skadat djur som inte spåras upp kan ligga i timmar eller dagar med brutna ben, inre blödningar eller andra skador. Eftersöksjägaren kan avsluta lidandet inom minuter." – Nationella viltolycksrådet

Registrering som jaktbrott

En kontroversiell aspekt av lagstiftningen är att underlåtenhet att rapportera en viltolycka registreras som jaktbrott i brottsstatistiken – inte som trafikbrott. Detta har kritiserats av bland annat Riksförbundet M Sverige, som menar att klassificeringen ger en missvisande bild av jaktbrottsligheten. En bilförare som av misstag kör på ett rådjur och glömmer att ringa 112 hamnar i samma statistik som en person som bedriver olaglig jakt på skyddade djur.

Klassificeringen har praktiska konsekvenser. En prick för jaktbrott kan påverka jaktlicens och vapeninnehav. Den som har vapenlicens och döms för förseelse mot jaktlagen riskerar att Polismyndigheten omprövar vapentillståndet – även om själva händelsen var en ren trafikolycka.

Hur du gör rätt vid en viltolycka

Vid en kollision med vilt: stanna fordonet på säker plats, sätt på varningsblinkers och placera varningstriangel. Märk ut platsen där djuret försvann – bind en påse eller tygbit i ett träd eller räcke vid vägkanten. Ring 112 och ange plats, tidpunkt och djurart. Försök aldrig själv spåra eller avliva djuret. Eftersöksjägaren har utbildning, hund och rätt att avliva – det har inte du som förare. Vänta vid platsen om polisen begär det.